Pålning vid byggnation
För att en byggnation ska bli stabil och hållbar sker det först något som kallas för pålning. En åtgärd där byggnationen får en stark förankring i marken.
Ett förråd eller växthus behöver oftast inte mer än en hårdgjord yta och en plint som grund. Men när det gäller större byggnationer, som villor, så brukar man istället satsa på en gjuten platta eller en så kallad torpargrund. Stabilare och mer hållbara grundläggningar som orkar hålla byggnationen uppe och på samma plats.
Ändå finns det tillfällen när det krävs betydligt mer än en betongplatta eller plintar för att en byggnation ska bli säker. Som när det rör sig om en bro, ett vindkraftverk eller ett höghus. Eller byggnader som sätts på mark som kan vara mindre stabil. Vid alla dessa byggnationer använder man sig då istället av en grundläggning som kallas för pålning.
Vad är pålning?
Pålar är något som har funnits mycket långt tillbaka i historien. Oftast i formen av kärnvirke från träd, som exempelvis går att se på bryggor eller äldre ledningsgator för el. Men när det gäller pålning för byggnationer så är det inte längre trä som används som material, utan betong med armering.
När det gäller pålning så brukar man vilja fästa pålarna i berggrunden. Och det kan innebära mycket höga pålar som finns under jord, när det rör sig om broar eller höghus. Dessa pålar kan antingen fraktas ned i borrhål i stycken, eller så sker det en platsgjutning av pålarna på skelett av armeringsjärn.
Läs mer om pålning här: pålning.nu
Andra inlägg
- Maskinuthyrning i Göteborg för de flesta byggprojekt
- Stambyte för framtida trygghet i Stockholm
- Begagnade hyllställ – för en organiserad lagerlösning
- Få hjälp med teknisk förvaltning
- Marksanering och återställning av naturområden
- En renässans för badrumsrenovering i Örebro
- Målerifirmor och färgsättningens inverkan på Stockholms byggnader
- Markentreprenad i Stockholm – prövningar och möjligheter
- Hyra maskiner för smarta lösningar i Malmö
- Maximera dina möjligheter genom att hyra mark i Stockholm